Nästa steg mot en mer träffsäker ambulanssjukvård

Ambulanssjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm är landets största ambulansverksamhet med ca 1700 medarbetare. Varje år utförs ca 380 000 vårduppdrag.

För invånarna i Stockholms län förändrar övertagandet av dirigeringen inte hur man söker akut hjälp. Vid akuta livshotande tillstånd ska man även fortsättningsvis ringa 112. SOS Alarm kommer också fortsatt att ta emot larmsamtal. Det som förändras är hur Region Stockholm stärker styrningen av det som händer efter att larmsamtalet tagits emot.

– Ambulanssjukvården är ofta den del av vården som först möter en sjuk eller skadad patient. Därför är det viktigt att vi kan styra rätt resurs till rätt patient i rätt tid. Att ansvara för dirigeringen handlar om stärkt patientsäkerhet, att snabbare kunna vara framme hos patienten och ett mer sammanhållet ansvar för hela den prehospitala vården, säger Jani Sundqvist, chef för ambulanssjukvårdsförvaltningen.

Del i en större förändring

Beslutet är en del av en större förändring av ambulanssjukvården i länet. Sedan årsskiftet är ambulanssjukvården en egen förvaltning. Det ger Region Stockholm större möjlighet att planera verksamheten utifrån patienternas behov och följa upp hur resurserna används.

En viktig del i detta arbete är den nya dimensioneringsplanen. Den styr hur många ambulanser och andra resurser som ska vara i drift vid olika tider på dygnet och i olika delar av länet. Enligt planen ska fler ambulanser vara i drift när flest patienter statistiskt behöver ambulanssjukvårdens resurser, vilket till exempel innebär fler ambulanser i drift på vardagkvällar.

Övertagandet av dirigeringen är nästa del i samma riktning. När regionen själv ansvarar för att fördela resurserna blir det lättare att väga samman patientens behov, var ambulanserna finns och vilka andra vårdresurser som kan vara rätt i situationen.

Alla patienter behöver exempelvis inte åka med en akutambulans in till en akutmottagning. Vissa kan vänta på en annan typ av transport, vissa kan behöva regelbunden tillsyn och andra kanske kan vänta hemma ett dygn och sedan åka till vårdcentralen. Därför är det viktigt att tidigt kunna avgöra vilken resurs en patient behöver. Räcker det att skicka en transportambulans om en timme? Syftet är att frigöra resurser så att akutambulanser i högre utsträckning ska kunna användas till ärenden där patientens tillstånd verkligen är akut.

Mål ta över även prioriteringen

Beslutet om återtagande av dirigering i egen regi omfattar också digital väntrumshantering och vårdtransportbeställning. Det betyder att vårdärenden som väntar på rätt resurs följs upp, och att planerade sjuktransporter mellan vårdenheter samordnas bättre. Även det påverkar hur ambulanserna kan användas i hela länet.

Prioriteringen av inkommande 112-samtal ligger tills vidare kvar hos SOS Alarm. Prioritering är den första bedömningen av hur brådskande ett vårdbehov är. Region Stockholms långsiktiga ambition är att även kunna ta över hela prioriteringstjänsten i egen regi, efter fortsatt utredning.

– Patienternas behov ser olika ut över dygnet och över veckan. Då måste också våra resurser kunna användas mer träffsäkert. Det är så vi kan korta responstiderna för dem som behöver oss mest, säger Jani Sundqvist.

Responstid är tiden från att ett vårdärende skapas tills ambulansen är framme hos patienten. Att korta responstiderna, särskilt för patienter med akuta och livshotande tillstånd, är ett av de viktigaste målen i förändringsarbetet. Hittills i år har trenden också gått mot kortare responstider för de mest akuta ärendena, de så kallade prio 1-larmen.

Förändringarna mot ett större eget ansvar för hela larmkedjan sker stegvis under de kommande åren. Syftet är att skapa en ambulanssjukvård som är mer behovsstyrd, mer robust och bättre samordnad med resten av vården.